10 tips för att maxa stoets chanser till att bli dräktig

Det är mycket som spelar in för att få stoet dräktigt. Brunstkontroll, veterinärens förmåga att undersöka och bedöma stoet samt hur sperman hanteras på stuteriet. Det finns också mycket som du stoägare kan göra. Här följer fler tips för dig som går i tankarna att betäcka i år.

1. Allmänt.

Att stoet är i gott hull är förstås mycket viktigt. Är inte stoet det, är det bra att kontrollera stoets tänder och avmaskningsprogram. Andra förutsättningar för att maximera chanserna är:

  • Stoets fertila ålder är 4-14 år
  • Utsätt inte stoet för stress, det kan påverka brunstcykeln
  • Det är bra om stoet har fällt vinterpälsen
  • Låt stoet vara i gott hull
  • Låt inte stoet gå ihop med hingstar/valacker
2. Betäcka tidigt på säsongen

Övergången från vintervila till aktiv avelssäsong styrs av ljuset och en ökning av dagsljusets längd. Denna effekt kan vi som uppfödare använda oss av om vi önskar tidigarelägga den aktiva avelssäsongen för våra ston. Det är förhållandevis enkelt att på konstgjort sätt ge stona tillgång till en tidigare ökning av dagsljusets längd genom att hålla tänt i stallet under längre tider än normalt och skapa ett så kallat ljusprogram. Tänk dock på att detta kommer att minska tiden för utevistelse för stona under vintern och att också noggrant planera en eventuell tidigare födsel av föl och ändrade hanteringsrutiner för dessa jämfört med om de föds strax innan eller under betessäsongen. Effekten av ett ljusprogram för icke dräktiga ston är tillförlitlig och innebär ofta en ca 2 månader tidigare start av den aktiva sexualsäsongen. Tips är att starta ett ljusprogram redan i början av december.

3. Betäcka äldre ston

Problemet med gamla ston är att få dom dräktiga. Ett äldre sto i bra kondition brukar kunna klara av förlossning och uppfödning av fölet på ett bra sätt. Någon gång kan det krävas lite mer intensiv utfodring för att täcka det kraftigt ökade behovet under högdräktighet och framför allt digivning. Har stoet bristningar eller en viss slapphet i blygdområdet kan luft och avföring kommit in i slidan vilket kan orsaka infektioner i både slida och livmoder.

På de mycket gamla stona, 20 år eller mer, förekommer också att livmoderslemhinnan har så kraftiga åldersförändringar att den inte klarar av att näringsförsörja ett foster. Detta kan ibland vara orsaken till utebliven dräktighet, men också till kastning av fostret.

Tips:

  • Gå över 1-2 brunster innan seminering påbörjas
  • Låt stoet vara i gott hull
  • Ta ett bakteriologiskt prov
4. Livmoderinflammation

CEM bör alltid finnas med som möjlig diagnos vid misstanke om bakteriell livmoderinfektion. Ett sto som uppvisar flytningar efter betäckning eller en grupp av ston som efter betäckning uppvisar förkortade brunstintervaller, med eller utan yttre tecken på flytningar, bör förutom prov för allmän bakteriologisk odling, även undersökas avseende CEM. Ston som tillfrisknat kan återinfekteras men symtomen brukar då inte vara lika grava som vid föregående infektionstillfälle. CEM ger sämre dräktighetsresultat, men det finns inga belägg för att smittan ger upphov till fosterdöd eller kvarstående fertilitetsstörningar.

– Symtom ses vanligen inom 2 till 10 dagar efter betäckning i form av flytningar från slidan

– Flytningarna kan variera i omfattning, från mycket kraftiga till att inga symtom syns utåt

– Infekterade ston uppvisar ofta förkortade brunstintervaller

Tips:

  • Isolera stoet
  • Tillkalla veterinär för provtagning
  • Klitorisområdet ska först tvättas enligt veterinärs råd
  • Stoet behandlas allmänt med antibiotika
  • Livmodern sköljs

CEM ger sämre dräktighetsresultat, men det finns inga belägg för att smittan skulle ge upphov till fosterdöd, ökad dödlighet under nyföddhetsperioden, missbildningar eller kvarstående fertilitetsstörningar. Ston som tillfrisknat blir endast delvis immuna och kan återinfekteras.

5. Betäcka på fölbrunsten

En del vill betäcka på fölbrunsten, dvs första brunsten efter fölning. Det kan gå bra om allt kring förlossningen förlöpt normalt. Observera dock att det inte är lämpligt att transportera unga föl långt och före en vecka är det förbjudet! Dräktighetsprocenten på fölbrunsten är något lägre än på andra brunster. Brunsten varar normalt ca 3-8 dagar, men det finns stor variation. Tiden från en brunsts slut till nästas början brukar vara ca 15-17 dagar. Ett kortare intervall kan tyda på en infektion.

Tips! Rådgör med din seminstation om stoet är lämpligt att betäcka på fölbrunsten.

6. Betäcka unga ston eller ston som tävlat

Unga ston brukar generellt ha god fertilitet med undantag för treårsston som kommer direkt från träning. Dessa behöver ofta tid att varva ner för att fungera bra.

Myrsjö Gård råder att tävlingsstoet måste ibland få minst ett halvår på sig att varva ner. Stoet måste även lära sig att gå med andra hästar och äta grovfoder ordentligt.

7. Få dräktigt med fryst

Fördelen med fryst sperma är att den har mycket lång hållbarhet. Nackdelen är att metoden inte fungerar på alla hingstar. Dräktighetsresultaten är också sämre än vid övriga tekniker, så som färsk sperma eller transporterad. Om man använder sig av fryst semin ska stoet kontrolleras betydligt oftare under högbrunsten för att man ska få ett tillfredsställande resultat. Inseminering med fryst sperma passar bäst till ston med föl vid sidan och ston i åldrarna 4-8 år eftersom de vanligtvis är mest fruktsamma.

Tips!

  • Börja inseminera redan i början på maj
  • Ha en reservhingst i åtanke
8. Gallston

Om stoet har gått gall bör hon kollas upp med bakteriologiskt prov i samband med brunst under våren och eventuellt ett vävnadsprov från livmoderslemhinnan. Äldre ston kan vara svåra att få dräktiga pga tillbakabildad slemhinna.

Det gäller att få igång stabila och tydliga brunster. Låt stoet vistas utomhus i dagsljus så mycket som möjligt. Det kan också vara bra att förlänga hennes dygn genom att låta en lampa vara tänd i stallet några timmar efter mörkrets inbrott. Ljuset inverkar på de delar av hormonsystemet som styr brunstcyklerna. Den första brunsten på vårvintern erbjuder ett bra tillfälle för bakteriologiska livmoderprov. Rådgör med en veterinär.

Tips:

  • Använd en hingst med god fertilitet
  • Börja inte betäcka för tidigt på säsongen
  • Vänta på bra brunster
  • Låt stoet fribetäckas med hingsten
9. Brunstproblem

Upp till 10 procent av stona visar inga yttre brunstsymtom trots att de har en normal äggstocksaktivitet. Om ett sto har föl vid sidan kan instinkten att skydda avkomman undertrycka brunstsymtomen. Digivande ston kan sakna äggstocksaktivitet under en kortare eller längre period, antingen direkt efter förlossningen eller efter att ha visat normal brunst.

Förlängd lutealfas, dvs att gulkroppen kvarstår och att en typ av pseudodräktighet uppstår, förekommer av och till under säsongen hos många ston, men är vanligare mot slutet av säsongen. Tillståndet kan pågå upp till 60 dagar, och kan behandlas medicinskt. Om den förlängda lutealfasen orsakats av att fostret har dött efter dag 36, kommer dock inte stoet i brunst även om den kvarstående gulkroppen behandlas, eftersom de sk endometrieskålarna i livmoderslemhinnan producerar eCG, vilket hämmar brunsten.

Vad som kännetecknar ett sto med bra brunster är ett sto som visar kort och koncist brunst på 6-7 dagar och som därmed kommit ur övergångsperioden efter vintervilan där brunsterna ofta är långa. Vidare ett sto som står bra för hingsten och som har en normaltjock slemhinna, bra spänst i livmodern, öppen livmoderhals och en normal follikelutveckling, östrogenpåverkan. Det finns även vissa ston som visar brunst året om, även om de inte har ägglossning.

Tips!

  • Kontrollera stoets allmäntillstånd
  • Ston kan öka brunstintensiteten när de t. ex. flyttas till stuteriet eller annan miljö
  • Undersök stoet gynekologiskt
  • Uteslut sjukliga orsaker, såsom äggstockstumör, infektion i urinvägarna m.m.
10. Hingstens fertilitet

Att mäta fölningsprocenten ger ett slutfacit men räknar inte med fosterdöd i olika stadier. Inte heller om det krävts upprepade parningar eller vilken av parterna som orsakar en eventuell förlorad eller utebliven dräktighet. För att säkert veta hur hingsten påverkar dräktighetsresultatet försöker man bedöma kvalitén på spermierna. Spermierna behöver en rad olika egenskaper för att lyckas med befruktningen, de ska vara motila, hållbara, svara på omgivningsfaktorer, mogna och penetrera ägget. Spädningsvätskan, hanteringen av sperman kan bidra till att den hingstens spermier inte får normalt dräktighetsresultat. Stora testiklar, bra foder och god kondition är faktorer som styr hingstens del av spermaproduktionerna. Om du har ett sto med nedsatt fertilitet bör du välja en hingst med beprövat god fertilitet.

Tips!

  • Börja inseminera i god tid
  • Börja inseminera på en bra brunst
  • Ha en reservhingst i åtanke